I samband med med pjäsen Älsklingsrätten kommer publiksamtal att hållas fyra lördagar efter föreställningen. Syftet är att ge möjlighet till diskussion om de ämnen –barn, sex och juridik- som pjäsen tar upp.

PUBLIKSAMTAL I SALONGEN 11/11

PUBLIKSAMTAL I SALONGEN
Med Jennie Nordin (Ecpat), Frank Lindblad (barnpsykiatiker)och Pernilla Leviner (Jurist). Samtalsledare: Clara Diesen, poet, dramatiker, reigissör och en pjäsens författre.

Lite utgångspunkter för en fri diskussion om barns utsatthet, särskilt risken för sexuella övergrepp:
Om barnsexturism – med barn menas enligt FN:s barnkonvention personer under 18 år. En hel del turister, affärsresenärer och utlandsstationerade personer köper sexuella tjänster av barn. Lite förenklat kan dessa barnsexbrottslingar delas in i två kategorier; ”preferensförövare” (pedofiler) och ”tillfällighetsförövare”, dvs. personer som inte har någon särskild dragning till barn men som ändå är beredda att utnyttja dem i situationer där vanliga hämningar känns frånvarande och barn finns till hands. Risken att åka fast är minimal – hittills har bara ett par personer blivit åtalade i Sverige för att utomlands ha utnyttjat barn sexuellt.
Hur vanligt förekommande är det att svenska män utnyttjar barn i andra länder? Varför förekommer det? Vilka är förövare av sexbrott? Vilken betydelse har pornografin?

Om våldtäkter – På 30 år har antalet anmälda våldtäkter tiodubblats. Samtidigt är det inte många fler som fälls idag än då; varje år blir ca 150-200 personer i Sverige dömda för våldtäkt – det tycks finnas en ”historisk kvot” som ska fyllas oavsett hur många våldtäkter som anmäls. Och det tycks också som om denna kvot blir fylld av män som står längst ned på samhällsstegen (kriminella, missbrukare, invandrare). Framför allt är det våldtäkter med skador som tas till domstol, eftersom själva skadan (på kropp eller kläder) utgör bevis för ett betvingande med våld. Flertalet överfallsvåldtäkter ger bevis av detta slag, men då är problemet att polisen inte hittar gärningsmannen; 9 av 10 överfallsvåldtäktsmän hittas aldrig. I andra fall av våldtäkt vet man ofta vem som är den misstänkte förövaren, men då räcker det att mannen kommer med en samtyckesinvändning – ”hon var med på det” – för att utredningen ska läggas ned. Få av de som åtalas för våldtäkt, ca 15%, frias i rätten, men när så sker handlar det oftast om tonårsflickor som inte blir trodda.
Ökar våldtäkterna i Sverige – eller bara anmälningsbenägenheten? Varför? Vilken roll spelar ungdomens vanor och attityder?

Om jurister och sexualbrott - Poliser och åklagare har numera viss specialutbildning för att utreda sexualbrott, men det har inte advokater (undantag finns) och domare. Eftersom sexualbrott mot barn kräver särskild kunskap borde man ta hjälp av sakkunniga under utredning och domstolsbehandling, men så sker inte; under 2004 utsåg tingsrätterna inte en enda sakkunnig i sexualbrottmål med barn! Domarna är alltså hänvisade till att tillämpa psykologi fast de helt saknar utbildning för detta. Och på juristlinjen finns det inte en enda obligatorisk timme i rättspsykologi.
Är pjäsen rättvisande om hur rättvisan fungerar i våldtäktsmål?



18/11 Johanna Lundqvist (ECPAT), Max Waltman (statsvetare) och Karin Lainpelto (Jurist)

Älsklingsrätten spelas tors, fredag kl 19.00 samt lördagar kl 16.00 t om 25/11
på moment:teater, Gubbängstorget 117 T bana nr 18 mot farsta strand
tel biljetter 508 501 29. www.moment.org.se